"Växthuseffekten" kallas den process som en gång i tiden gjorde liv på jorden möjligt genom att värma upp vårt jordklot, men som p.g.a. av människan inblandning ställt klimatet i obalans och nu istället hotar en del av livet på jorden.

Klimathotet från växthuseffekten

Växthuseffekten är ursprungligen en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att länna jorden och därmed värmer upp vår planet. Dessa gaser är en förutsättning för liv på jorden, utan dem skulle jorden medeltemperatur vara -18 grader och vatten skulle bli till is. Men sedan den industriella revolutionens start har människan rubbat den känsliga balansen av växthusgaser i atmosfären och orsakat en förhöjd växthuseffekt och ett klimat i obalans.

Människans ökande utsläpp av växthusgaser håller på att värma upp vår jord. När vi åker bli förbränns bensin till koldioxid och vattenånga, och när vi lyser och värmer upp våra hem med kolkraft eller olja bildas också koldioxid.

Koldioxid liksom vattenånga är växthusgaser, och tillsammans med andra gaser i vår atmosfär som metan och freoner värmer de upp vår jord genom att hålla kvar solens värmestrålning.

Växthusgaserna i jordens atmosfär förhindrar och fördröjer den långvågiga solstrålningen från att lämna vår jord och värmer upp planeten. Utan den naturliga växthuseffekten skulle liv på jorden i dess nuvarande former vara omöjligt.

Från 1800-talets slut har mänskligheten emellertid ökat halten av växthusgaser i atmosfären och rubbat på den balans som reglerar att exakt rätt mängd solstrålning hålls kvar i atmosfären. Med start i den industriella revolutionen har människan förbränning av olja och koldioxid lett till att halten av koldioxid stigit markant.

Innan människan uppfann förbränningsmaskin bestod atmosfären av endast 290 ppm (miljondelar) koldioxid, på bara strax ett sekel har den halten ökat till 383 miljondelar. Under samma tidsperiod har temperaturen på vår jord ökat med 0.6 grader Celsius. De flesta forskare är idag övertygade om att det finns ett samband mellan halten av stigande växthusgaser i atmosfären och jordens stigande temperatur. Och vad värre är: Man tror att temperaturen kommer att fortsätta stiga snabbare i takt med att vi förbränner allt mer fossila bränslen och får en stegring av växthusgaser.

FN:s egen klimatpanel menar på att jordens medeltemperatur kan komma att stiga med så mycket som 6 grader under det kommande seklet, med ett möjligt spann om 1.4-6.4 grader. Detta skulle leda till dramatiska förändringar av klimatet på jorden och det är de allra fattigaste och utsatta länderna som kommer att drabbas först.

Effekter på vår jord
Jordbruket och tillgången på mat
Länder runt ekvatorn skulle med en stigande temperatur utsättas för torka och sinande livsmedelproduktion. Detta är länder som ofta är befolkningsrika och i stort behov av matproduktion. Hetta och torka kan rasera skördar och skulle kunna leda till svältkatastrofer för länder runt ekvatorn.

Nederbörden förväntas öka i områden som redan idag är regnrika och minska i områden som idag lider brist på vatten. Detta kan leda till översvämningar på jordbruk som ligger i nederbördsrika områden medan torkan på jordbruk med låg vattentillgång blir än större.

Havsnivå
Den stigande medeltemperaturen leder till att upptiningen av världens glaciärer ökar, vilket leder till stigande havsnivåer. FNs klimatpanel beräknar att världens hav kan stiga med 5 decimeter det kommande seklet. Marker under havsnivå riskerar att hamna under vatten och låglänta befolkningsriska nationer som Bangladesh risker att drabbas av återkommande översvämningar och fara för människors liv

Smältande isar och ökad nederbörd i norr, förvärrad torka och hetta längs ekvatorn.

Vad du behöver veta

Människans förbränning av fossila bränslen leder till en ökad mängd koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Detta leder till en minskad utstrålning av värme från jordklotet och en stigande medeltemperatur på jorden.

Stigande temperatur leder till torka och hetta i områden som är beroende av vatten för jordbruk. Andra områden riskerar att drabbas av översvämningar till följd av ökad nederbörd. Risken för svältkatastrofer ökar.

Glaciärer och havsisar krymper av stigande temperatur. Havet kan som följd stiga en halv meter det kommande året och lägga låglänta öar och länder under vatten.